Uppsatsen besvarar en uppma?rksammad problematik ro?rande statistisk tillfo?rlitlighet och representativitet i webbunderso?kningar. Detta genom att utreda en alternativ metod fo?r att angripa svarsbortfall. Tidigare studier har visat att svarsfrekvensen kan pa?verkas av att deltagare drivs av olika motivationsfaktorer, och modellen Volunteer Function Inventory (VFI) har studerats i syfte att utreda motivationssegmentering av paneldeltagare.

Syftet med studien Àr att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för sjÀlvrepresentation hos studenter frÄn medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) pÄ Högskolan i Halmstad. .

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

I detta arbete undersöks identitetsskapande i en lÀrarledd skolkontext. Syftet Àr att undersöka och gestalta hur tvÄ pedagoger pÄ en skola för grundskolans senare Är sÀger sig arbeta med och förhÄlla sig till elevernas identitetsskapande under de aktiviteter som de leder. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer som berört pedagogernas uppfattning av hur de arbetar med och förhÄller sig till identitetsskapande. DÀrefter har vi tolkat och gestaltat innehÄllet i intervjuerna i panoramabilder som animerats till film. Estetik, genus, elever i Ärskurs sju och styrdokument Àr tydligt Äterkommande teman i intervjuerna. Undersökningen visar att vÄra informanter tycker sig arbeta med identitetsskapande och att arbetssÀtten som inrymmer identitetsskapande har mestadels estetisk form och ett innehÄll som erbjuder rollprövande och/eller stÀllningstagande..

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan pÄ för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av under studiens gÄng har varit följande: kan och i sÄdana fall hur, lek kan inverka pÄ barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer dÀr jag med hjÀlp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjÀlp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehÄller ett mÄngfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum dÀr detta kan utvecklas.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet bestÄr av inspelade intervjuer med bönder som Àr aktiva lantbrukare i en socken norr om VÀsterÄs. I sitt identitetsskapande förhÄller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhÀlleliga förestÀllningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa förestÀllningar. Analysen utgÄr frÄn Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva identitet och identitetsskapande samt undersöka hur kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄverkas av temakryssningar. För att fÄ fram det empiriska materialet utfördes deltagande observationer ombord pÄ en temakryssning. En enkÀtundersökning genomfördes Àven via sociala medier, dÀr kryssningspassagerarna frÄn samma temakryssning svarade pÄ frÄgor relaterade till identitetsskapande.Resultatet frÄn undersökningen visar att temakryssningar pÄverkar kryssningspassagerarens identitetsskapande pÄ olika vis. En av de viktigaste slutsatserna som presenteras Àr att kryssningspassagerare anvÀnder sig av temakryssningar för att utveckla och/eller framhÀva sin identitet. Passagerarna Äker pÄ en temakryssning eftersom den bilden de har av kryssningen stÀmmer överens med deras egen sjÀlvbild och de identifierar sig sjÀlva med det specifika temat.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonÄringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningslÀget tvÀrvetenskapligt för tonÄringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, Àr identitetsskapande en mer komplicerad process, jÀmfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks Àr reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Syftet med denna studie Àr att söka se hur identitetsskapandet ser ut hos ett antal unga mÀn som studerar första Äret pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. Via metodologisk ansats i diskurspsykologin analyseras samspelet mellan etnicitet och kön i de unga mÀnnens konstruerande av sig sjÀlva och andra. I analysen framtrÀder ett antal markörer som anvÀnds som resurser i de unga mÀnnens identitetsskapande och förstÄelse av "de Andra". Markörerna Àr i uppsatsen centrala teman och rör omrÄden som medborgarskap, svenskhet, invandrarskap och maskulinitet..

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhÀlle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, dÀr vi utgÄr ifrÄn att vi skapar vÄr identitet i interaktion med andra. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genom observationer och intervjuer har samlat in vÄr empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man vÀljer att tillhöra en subkultur och varför man vÀljer att lÀmna den bakom sig.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppvÀxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha pÄverkat den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrÄn Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram Àr att identiteten förhandlas utifrÄn individens sociala omgivning i en stÀndigt pÄgÄende process. Resultatet indikerar att respondenterna sjÀlva anser att det finns en pÄverkan genom uppvÀxtmiljön som kan bero pÄ förÀldrarnas högre utbildningsnivÄ. Det framhÄlls av respondenterna att det Àr flera faktorer Àn uppvÀxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning; frÀmst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgÄngen..

Syfte med detta arbete Àr att se vilken sorts kunskap tonÄringar frÄn ex Jugoslavien har om hemlandets historia dÄ de vÀxer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande pÄverkas av det. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur historia skrivs i de lÀnder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta lÀromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades Àr medvetna om sin dubbla identitet. DÀremot pÄverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemlÀnder..

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

VÀrderingar förmedlas via sprÄket och utgör dÀrmed grunden för policy? och identitetsskapande. Men sprÄket i sig kan komma att pÄverka process och utfall. Uppsatsen behandlar vilka förutsÀttningarna Àr för att man med sprÄket ska kunna överföra vÀrderingar som grund för policy? och identitetsskapande.